Jaha, då var revytiden över då... Walking on sunshine, Det är Treornas fel (nej, inte bögarnas!), Ettornas transformation, transvestiter i garderoben och taggande i gympasalen... Herregud vad kul vi har haft. Och vad bra det blev! En uppkoppl@ad revy, kan det bli bättre? Och revyfesten, vilken kväll! Livet är en fest, sannerligen, fast jag kan inte påstå att man mår toppen efter en sån här tid... Jag tar nog lite jullov i förskott imorrn... hehe.
Julstämningen är för övrigt på topp här hemma, vi tog in granen idag och tomtarna står och kikar i varje förnster. Det blir att hetsköpa lite juklappar snart, för den 23:e drar vi upp till Sthlm för att fira jul med Moran, Lasse, Berit, Cissi och lite annat folk. Lite annorlunda jul, men förhoppningsvis mysigt. Sen åker vi dirr vidare till Grövelsjön för traditionsenligt nyårsfirande och skidåkning med Göran, Gunilla, Leo och Ninni. Najs.
Gårdagen tillbringdes på det här underbara stället. Det var förträff för syrran och hennes konfagäng, så jag och Ida och Frida, mina 08-vänner, tog tillfället i akt och hade mini-återträff. En himla mysig dag med kaffe, regntest och gamla minnen.
Idag har jag sökt tre jobb (!) och på torsdag och fredag ska jag jobba hos pappa och söka ett stipendie till. Pengarna har väl inte direkt börjat strömma in som nån vårflod, men man måste ju försöka.
Linnéa och jag har nu kommit igång med förberedelserna inför EB, idag har vi inhandlat loggbok, klurat på matrecept och hittat på olika spanska fraser, t ex "podemos dormir en su jardín?" = "får vi sova i din trädgård?" XD Så kul ska vi ha i sommar.
Även om det är påsklov känner jag hur mörka orosmoln i form av engelska texter, matteböcker och italienskaläxor börjar hopa sig över mig. Om jag inte tar itu med dem omgående så kommer det börja regna ångest och dåliga betyg över mig. Jag var inte så aktiv på pluggfronten i fjällen kan man väl säga, så jag måste verkligen sätta igång nu. Hurra.
Åt helvete med allt som har med modern livsstil att göra. Vi kan lika gärna bli indianer allihop.
Nej men seriöst, jag känner det ungefär som att väldigt mycket av det jag har funderat över de senaste åren just utspelade sig mitt framför ögonen på mig. Ett stort: Vad var det jag sa? Fast ändå inte.
Cameron har gjort en fantastisk film. Den har allt: Duktiga skådisar, vettigt budskap, grymma specialeffekter, bra musik och en inte helt unik men ack så tacksam story. Vill man få världen att förstå att den moderna människan bara är en parasit som äter upp Jordens naturliga kraft innifrån, och att det enda sättet som vi någonsin hade här att göra var som något av alla de naturfolk som numera är mer eller mindre utrotade, ja, då är det här ett av de bästa sätten att visa det på.
Sen att man som publik får en adrenalinkick att leva på länge, och att det hela utspelar sig i rymden och att man bara inte kan låta bli att identifiera sig med en del karaktärer, är ju också ett plus om man är filmskapare.
Visst, storyn och en del karaktärer var kanske lite väl obvious för att det ska kallas nytänkande, man kan tycka att det kändes lite väl amerikanskt vissa stunder, det finns alltid kryphål som går att kritisera, men jag är imponerad. Tack, Cameron!
