Solskensoptimist

Solbrännan på plats och lite skidor och snowboard i benen. Hafjell var najs, helt klart.

Jag har också köpt en mycket fin grön almanacka från det nepalesiska företaget Watabaran, som tillverkar sina produkter i återvunnet papper och arbetar enligt fair-trade-principer för att förbättra miljö och arbetarvilkor.

Historiearbetet är framflyttat en vecka och S2a har konstaterat att Roland är vår gud. Dessutom sjunger vi All that jazz på sången och Hallelujah och Vårvindar friska i skolkören.

Saker och ting blir alltid lite bättre på våren.

Vi drar till fjällen

Eftersom min skola så generöst givit oss två studiedagar i rad, tors-fre, tänkte jag och min lilla falamilj åka till Hafjell i Norge för att åka lite skidor och bräda :) Vi får se om jag har kvar mina skills. Härligt ska det i alla fall bli.

I övrigt känns det nödvändigt att kommentera händelserna i Japan. Det är väl bara att konstatera: Nu säger naturen ifrån. Det är en jättesor jordbävning och det som är farligast är - kärnkraftverken. Det är dags att inse att människorna håller på att utplåna sig själva. Imorgon beslutas desstuom om slutförvaring av kärnbränsle här i Sverige. De som bor i närheten tycker tydligen att det är bra. Bra?! Om 50 000 år, när de "toppsäkra" kopparkapslarna har rostat sönder och grundvattnet blir radioaktivt, kommer det att vara bra? Bra jobbat världen.

Nej, ibland önskar man bara att man kunde fly in i nån annan värld. Så det var precis vad jag gjorde i lördags. Cissi, Manne, Anton, Alex, Simon och jag gav oss återigen in i Västmark, den här gången för att befria en bortrövad lite adelsdams-fjortis. Min rollfigur Hilda lyckades ha ihjäl storskurken ulf gråben, nån sorts varulv. Lite stolt var jag allt. Ett riktigt äventyr.

Diciplin? Vad är det?

Historiearbetet dränker mig, jag har inte skrivit nåt argumenterande tal till retoriken, ligger obarmhärtigt efter i matten, borde verkligen plugga spanska och helst skaffa mig en ny almanacka.

Så imorrn åker jag till Falköping och spelar rollspel med vänner som jag inte träffat på evigheter samt hänger med Cissi på fest sådär lite spontant.

That´s the way to live.

Sleepover, skridskor och fransk film

Jag har haft fint folk boende hos mig hela helgen, Amanda Holm båda dagarna, Moa och Tove lördag-söndag, Linnéa var här i fredags kväll. Filmaudition, pizzabak, fransk film, crépes och lite seriöst matteplugg på Chalmers är vad vi har roat oss med.



Tog en liten ispromenad på väg till stationen. moa leker isprinsessa, Tove är serös och pratar i iPhonen...


När jag kom hem var det så vackert, så min indiansjäl vaknade och jag plockade fram...



...de här makapärerna, långfärdsskridskor för er som inte vet.




Isen var skrovlig så särskilt långt kom jag inte, men en liten utflykt gör en alltid glad.

Väldigt fint

Men lite otäckt eftersom det gick sprickor i isen under skridskorna. Så någon långtur blev det inte.

Att trasha en torsk

Idag dissekerade vi torskhuvuden på naturkunskapslabben. Se och lär.


Vår vän torsken före vårt lilla ingrepp. Han hade en utomordentlig hjärna, som var ungefär lika stor som hans öga... Stilig är han, det må jag säga. Eller var...


- Amanda! Jag är inne i fisken!!


Klara testar synen...

Slemmigt, men lärorikt.

Önskan

Jag vill åka på hajk. Packa en ryggsäck med sovsäck och mat, ta på kängorna och ge mig ut i naturen. Kanske paddla kanot i någon å, laga mat som man äter ut kåsa, sitta vid lägerelden med goda vänner. Vakna av att solen skiner en i ögonen, till ljudet av fågelkvitter och doften av daggvåt skog. Uppleva. Det vill jag.

Lite måndagsfilosofi såhär i upprorstider

Det är obehagligt att världen är så beroende av materiella ting.

Det obehagligt att det finns så mycket ondska i världen. Det är ju egentligen inte bra någonstans, det är inte demokrati, det finns bara massa maktgalna härskare som trycker mer sin befolkning. Hur blev det så? Det som händer i arabvärlden just nu är viktigt. Folk börjar protestera mot förtryckarregimer och odemokratiska styren. Men hur har det kunnat få vara så här? Vad är det som gör att vissa människor vill bete sig så illa mot andra?

Varför har människan så svårt att ta hand om sig själv och om varandra?

Det är svårt att vara människa, både i stort och smått. Det är svårt att hitta sin identitet, veta vem man är, vem man vill vara, att tycka om sig själv och inte alltid jämföra sig med andra.
Det är svårt att leva tillsammans i ett samhälle.

Jag tror att det är lättare att hitta sin identitet om man inte lever i ett "bra" samhälle. Har man demokrati och så börjar man skapa sig problem i materiella ting; Vad ska jag ha på mig? Hur ska jag se ut? Vad ska jag ha för telefon?
Sånt bekymrar man sig kanske inte lika mycket över i sämre fungerande länder.

Först kämpar man för rätten att uttrycka sin åsikter.

När man fått den kämpar man för att komma på vilka åsikter man egentligen vill utttrycka.