För att citera Roland:

Livet är fullt av glädjeämnen!
Idag har jag varit hos Cissi och pratat London med Skagafolket som ska med dit. Det kommer bli så bra! Jag säger bara: Covent garden, Tower of London, Camden market, London bridge, British museum, Big Ben, Madam Toussaud´s, Harrod´s, mysiga fik, second hand-affärer, röda bussar, Piccadilly circus, The Lion King musical och massa underbara kompisar! Det kan inte bli tråkigt.

Om mindre än två veckor är jag och Linda i Lisebergshallen och lyssnar på Regina Spektor! Det Är Najs.

På onsdag är det julfest med skolan på mässan, jag ska sjunga disco-medley med kören, uppträda med Luciatåg och dansa runt i folkdräkt. Kan det bli bättre?

Om en vecka blir det 50-årskalas för min käre far, och mamma är inte hysterisk. Ett gott tecken.

Mina klasskamrater är Najs. Puss på er!

Snart är det jul. Och Julradio börjar sända på tisdag :D

Saker som inte är rena glädjeämnen är dock italienskaprov, samhällskunskapsuppgifter och massa mattetal som måste göras. Men livet är ändå mer bra än dåligt. Betydligt.

Born to be miljönisse...

Min kära vän Amanda Holm beordrade mig att blogga oftare, så jag lyssnar och lyder ;)

I tisdag delades Göteborgspriset för hållbar utveckling ut på svenska mässan. På plats fanns bland andra Stefan Edman, Annelie Hultén, pristagarna Enrique Peñalosa, Bogotá, Colombia, Sören Hermansen, Samsö, Danmark och Anna Kajumulo Tibaijuka, Tanzania, samt en väldigt smart snubbe som jag inte kommer ihåg vad han hette (!) och självklart Elisabeth Althby, Tove Gustavsson, Amanda Holm och Amanda Karestrand, Rudebecksgymnasiets mest miljöengagerade undomar ;) Vi fick gratis mat (anledning att komma dit? ja) på Burgårdsgymnasiet, mingla med kostymnissar och lite kändisar på mässan, sitta i kongresshallen och lyssna på spännande tal på mer eller mindre bra engelska (...) och dessutom njuta av musik från Sofia Källgren iförd kondomklänning och en grupp som spelade ABBA-låtar (föör tajta lila sidenbyxor, föör inövad koreografi, föör många gånger tänkte jag: Ta mig härifrån, särskilt när de började dansa nåt som likande "tipp tapp"-dansen och glatt ropade: -Join the swedish fingerdance!) Men man får ta det onda med det goda, och det hela var mycket lärorikt och intressant. Boken med åsikter om miljö och politik som vi arbetat med i geografin delades ut, måste säga att jag är stolt :) Varför fick dessa fantastiska människor miljöpris då? Jo, han från Colombia hade arbetat med att göra Colombias huvudstad Bogotá mer hållbar, hon från Tanzania var generalsekreterare i FN och ledare för projektet Habitat, som också arbetar med hållbara städer (jag fattade inte allt, engelska med afrikansk bryning är vackert med svårt att förstå), och han från Danmark hade arbetat med vindkraftverk mm på Samsö.
Det är vad jag använde tisdagskvällen till.

(Satsradning blev visst min grej i det här inlägget, hoppas bofinken inte kommer och tar mig...)
Kram och frid, gå i speed!

Flashback

I helgen var det förträff för 2010:orna på Skaga. Så det var bara att säga varsågod och överlämna allt som jag för två år sen trodde var bara mitt till syrran och hennes gäng. Fast det gör inte ont. Jo, lite, men jag är glad för deras skull. Vårt läger är ändå vårt. Jag hoppas att deras blir lika underbart, även om det kan bli svårt att slå sommarn 08. Men tiden går, och förr eller senare inser man att man inte är där man var. Det är så det ska vara. Det blev en mysig helg på Skaga med Frida, Ida, Ida och Kristian, som också har Skaga-syskon, och dessutom en massa härliga ledare. Gudstjänst, mini-kramring och Malins mat. Vilka flashbacks!

Och spanskaprov är något man helst slipper men ibland har man inget val, till exempel imorrn, så jag föreslår att vi slutar detta inlägg här och nu.
Frid!

Axplock av vardagen just nu

Just nu är det lite ångest över det gigantiska engelska grupparbetet, som vi fått göra i princip helt utan handledning och varit ganska dåliga på att följa instruktionerna till. Det hela blir ju inte bättre av att folk börjar bli rädda för läraren. Jag säger bara: Smooooooth...
Vi fick iallafall ledigt igår och det var soft.
För övrigt blir man lite sugen på att göra ett eget gympapass när ledaren både saknar musiksmak och kordination (även om han ler så stort att man blir full i skratt) . Liksom, vem skulle inte gilla ett pass med lite Håkan Hellström, Marit Bergman och skön Norah Jones som avslappning? Men att bli friskisledare känns kanske inte riktigt som min största dröm, först gäller det att rädda världen från alla egotrippade idioter som tror att miljöproblemen och orättvisan kommer att lösa sig av sig själva. Och helst överleva engelskan.
Tack&adjö.