Vad luktar havet?

Vänd ansiktet mot stormen
som blåser därute och för alla havets dofter till dig,
fyll näsan, lungorna.
Börja med de handfast orden.
Tång. Salt.
Inte finns svaret i de orden.
Vad luktar havet?
Försök de andra orden, de svårare:
Kraft, frihet, äventyr.
De faller mot marken, begränsar det obegränsade.
Ställ frågan ännu en gång:
Vad luktar havet?
och inse äntligen att frågan är utan mening.
När du slutat att fråga.
Då kanske.
Du kan erfara havet.

Simon i Simon och ekarna av Marianne Fredriksson skriver den här dikten. Jag tyckte att den sa mycket. Läs gärna boken, jag tyckte mycket om den.

Ångest, ångest är min arvedel

Okej, just nu är det liiite för mycket. Seminarium i samhällskunskapen idag, nationellt muntligt prov i engelska och redovisning i estetisk verksamhet imorrn, mattteprov på fredag, spanskaprov på tisdag, typ 7-8 st väldigt svåra och långa engelskatexter som ska vara översatta och inlärda till v 15, när vi har prov, plus att jag ska vara ledig v 13 (ska till Lofsdalen och försöka att inte se ut som en groda utan ben på snowboard :D), så måste jag ta igen en del grejer i förväg som jag missar då, t ex 1000 frågor i spanska och en superdjup reflektion i svenska, boken vi ska reflektera kring ska vara utläst på onsdag, jag har läst kanske 80 sidor den är på typ 350... Helst ska jag dessutom söka lite jobb, kolla upp fler stipendier, få ordning på mitt individuella val, träna och förbereda mig för Explorer belt...KÄNNS BRA! Mitt rum ser ut som kaos och jag har fått hoppa över två körövningar denna vackan... Tiden är en bristvara.

Känns iallafall bra att evighetsvintern börjar släppa taget lite. En extra lång vinter kan vara som en extra lång sovmorgon. Men förr eller senare är det dags att vakna. Även för en sån som jag.

Skare va så skare

Säga vad man vill om Melodifestivalen, men trots fåniga programledare, egentligen ganska dålig musik, för många deltävlingar och en allmänt ganska uppblåst show, är det något visst med att sitta i soffan och höra: "Och tolv poäng går tiiiill..." Jag tycker förresten inte att man ska hålla på och klanka ner på Anna, hon var jätteduktig och hennes låt hade verkligen personlighet, till skillnad från många av de andra balladerna som var med. I Eurovision skulle det nog ha gått bättre för Salem, men svenska folket har iallafall bra musiksmak.
Melodifestivalen är faktiskt fortfarande en folkfest.

Converselängtan

Idag tänker jag kommentera två ämnen som denna vintern mest har fungerat som samtalsämne på tåget när man råkar hamna med mindre talföra folk, men jag känner att något litet utrymme här på bloggen kan de väl få.

För det första har vi i år fått uppleva den vintrigaste vintern på evigheter. En del säger najs med snö och en riktig vinter för en gångs skull, andra säger skit för kyla, hala vägar och sena tåg. Jag tillhörde länge snöälskarna. Jag njuter av knarrande snö under skorna, skidturer och varm choklad framför brasan. Men såhär i början av mars är det nog inte bara jag som får allvarliga cravings vid hjärteroten av tanken på converse, snödroppar och longboard. Vi går iallafall mot ljusare tider, det blir lite bättre när det faktiskt är ljust ute på morgonen :)

För det andra säger jag bara: Ständigt dessa tåg! Klockan är 08.06, mitt tåg skulle ha gått 07.34, det är åtta minusgrader och i högtalarna hör man ungefär: "Pendeltågen mellan Alingsås och Göteborg är kraftigt försenade... *rasp*detta beror på signalfel...*rasp*" Det finns tillfällen när man känner sig mindre hjälplös. Banverket, Västtrafik och SJ har nog alla ett finger med i spelet, det spelar inte så stor roll vems felet är egentligen. Men det suger att missa halva första lektionen flera gånger i veckan. Och kallt är det.

Så. Nu när jag har sagt mitt om kylan och tågen hoppas jag att vi får ett slut på eländet. Ge mig conversetider nu!