I helgen var det förträff för 2010:orna på Skaga. Så det var bara att säga varsågod och överlämna allt som jag för två år sen trodde var bara mitt till syrran och hennes gäng. Fast det gör inte ont. Jo, lite, men jag är glad för deras skull. Vårt läger är ändå vårt. Jag hoppas att deras blir lika underbart, även om det kan bli svårt att slå sommarn 08. Men tiden går, och förr eller senare inser man att man inte är där man var. Det är så det ska vara. Det blev en mysig helg på Skaga med Frida, Ida, Ida och Kristian, som också har Skaga-syskon, och dessutom en massa härliga ledare. Gudstjänst, mini-kramring och Malins mat. Vilka flashbacks!
Och spanskaprov är något man helst slipper men ibland har man inget val, till exempel imorrn, så jag föreslår att vi slutar detta inlägg här och nu.
Frid!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar