9E de va vi de!

Det här är helskumt. Vi kommer aldrig mer sitta i ett bombnedslagsliknande klassrum och tjata hål i huvudet på stackars Christer. Jag kommer aldrig mer få ett sudd i huvudet som Joakim kastat på mig. Jag kommar aldrig mer göra ett grupparbete med Jonathan I. Vi kommer aldrig mer stå i centrum och sälja kakor till pensionärerna. Jag kommer aldrig mer behöva låna ut en penna till Erik eller Ramy. En del av de människor jag träffat varje dag i tio års tid kommer jag kanske aldrig se igen. Jag kan inte ens gråta mer, det känns så overkligt att jag inte kan ta det till mig.

Balen i onsdags var lyckad, även om själva middagen blev...något stel. Jag som tyckte att vi gjort en bra bordsplacering... Jaja, vi satt ju inte och åt så länge, så... Det var himla kul att se alla i sina fina kläder! Även om det hela kan tyckas lite överdrivet så var det riktigt kul att få klä upp sig och gå i högklackat. (Jag kan för övrigt stolt meddela att jag har dansat vals i klackskor;))Jag fick dock ta av skorna efter ca tjugo minuters dans, det är snyggt men det är inte värt att förstöra fötterna. Nästan alla dansade hela kvällen, hur kul som helst! Vi halvtolv-tiden kom dock insikten att vi faktiskt inte ska gå i skolan tillsammans mer, så det hela slutade väl i nån sorts gråtfest.

Skolavslutningen igår blev väl ungefär som en skolavslutning ska, mycket applåder, stipendier och tårar. Amanda och jag spelade och sjöng Marit Bergmans låt You´re with me, trevligt trevligt, även om jag inte tog ett enda ackord rätt... För övrigt är Christer väldigt fin i i kort klänning...Efter avslutningen gick vi hela klassen till Aludden och gjorde slut på klasskassan genom att åta lunch med dessert. Sen blev det riktig klass-gråtfest, mycket kramar och tårar. På kvällen blev det fest hos Anton Einarsson, tack för det, Anton, det var jättekul! Jag hoppas nu verkligen att vi kan ha återträff i augusti, och att det inte krockar med Skagaåterträffen som vi också ska ha då.

För övrigt är jag ändå glad över att lämna grundskolan bakom mig, jag ser fram emot att börja gymnasiet och skaffa nya kompisar. Men jag kommar aldrig, aldrig att glömma klass 9E. Tack för tio härliga år! Ni kommer alltid att finnas i mitt hjärta.